13. Hantverk / pyssel

Snörskift av Inkafolket

2010-03-09 20:33 #0 av: medde

Inkafolket hade även snören istället för att använda skrift. Denna snörning hette Quipus, detta var knutar på ett snöre. Knutarna var helt otroligt uppbyggda på ett decimalsystem. I ett helt perfekt system med även färg och ofärgade knutar. De färgade knutarna innehöll information och de ofärgade var till för nummer. 

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2010-03-15 13:39 #1 av: sissie

Fashinerande! Har de olika kombinationer för varje bokstav, ungefär som morsekoder?

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Anmäl
2010-03-15 13:45 #2 av: medde

Visst är det läckert? Tänk om man kunde det här

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2010-09-18 19:28 #3 av: Emalj

Har aldrig hört talas om detta innan. Väldigt vackert och imponerande.

Anmäl
2010-09-20 23:06 #4 av: sissie

Det är nog kanske därifrån som det där med att man ska slå en knut på näsduken för att inte glömma något viktigt, kommer ifrån.

Eller att man ska knyta ett snöre runt fingret.

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Anmäl
2010-09-25 12:45 #5 av: mahre

väldigt lite info om dessa snören..

skulle veta mer.

Anmäl
2010-11-13 14:03 #6 av: medde

#5 Ska sen vad jag kan finna, tyvärr ett sent svar från mig,, hoppas okey ändå.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2011-08-13 19:45 #7 av: NeferNefer

Varje knut motsvarar siffran 1. Sen beror det på på vilket snöre knuten sitter, ifall ettan är ett ental, tiotal, hundratal eller tusental. De olika färgerna på snörena har också sina skilda betydelser. Rött betyder krig (rött var också inkans- kungens- färg), gult betyder guld, vitt betyder silver. Dock var det skillnad på betydelser mellan de olika delarna i Inkariket. Vi får hålla i minnet att Inkariket bestod av ett stort antal olika folk som blev införlivade i riket varteftesomr deras land blev erövrat av inkans krigare. De färger jag nämner ovan har de betydelserna i Cusco (huvudstaden), men i andra landsändar kunde de betyda annat. De som kunde läsa quipus kallades quipucamayoc, men eftersom betydelserna skiljer sig åt krävs det en quipucamayoc från samma område som den som har gjort quipun, eller en som har lärt sig andra regioners system.

Quipucamayocs hade en mycket viktig funktion i Inkariket. Eftersom riket var så reglerat skulle räkenskaper över varje bys födda, döda, åldersgrupper, nygifta, skördar, djur, soldater och allt annat in till Cusco årligen. Enklaste sättet att föra räkenskaper var med quipu, och dessa quipus skickades alltså in till Cusco (där de tyddes av folk med kunskap om de olika systemen). Att hålla noggrann koll över varje bys invånare var viktigt eftersom varje familj blev tilldelad odlingsjord efter behov: hur många det fanns i familjen och i vilken ålder de var. I Cusco fanns det till och med quiputek... tänk er! Hela rikets räkenskaper i quipuform samlade på ett och samma ställe!

(Källa: Los Incas. Economía, sociedad y estado en la era del Tahuantinsuyu av Waldemar Espinoza Soriano. Egen översättning i inlägget, alla eventuella fel är förmodligen mina).

"All tid måste förflyta i sin egen takt. Ibland dricker man kaffe. Ibland dricker man kaffe inte." (Mikael Niemi)

Anmäl
2011-08-13 20:05 #8 av: medde

Tack för ditt fina inlägg, verkligen intressant.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥ 



Anmäl
2011-08-23 16:25 #9 av: mahre

häftigt

tack

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.