Annons:
Etiketteuropas-folk
Läst 14863 ggr
Rita-S
2010-07-25 21:36

Samernas 8 årtider

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Samerna hade traditionellt ett år som bestod av 13 månader och 8 årstider. Inte överraskande påverkade renen stort även i denna delen av livet. Jag börjar med årstiderna.

Dom 8 årstiderna är som följande:

Gidádálvve - vårvinter
Gidá -vår
Gidágiesse - vårsommar
Giesse - sommar
Tjaktjagiesse - höstsommar
Tjakta - höst
Tjaktjadálvve - höstvinter
Dálvve - vinter

renar

Gidádálvveer är runt Mars/April, och det är på denna tiden renarna flyttast från vinterbete till vår- och kalvingsbetet, runt fjällområderna eller för skogssamerna i skogsområden. På denna tiden söker sig renarna till sina gamla kalvingsplatser i lågfjällen, så också samernas "tama" renar. Dom äter lavar då det knappast finns mycket annat vid denna tid på året.

Gidá er runt April/Maj, och under Maj föds kalvarna. Så fort kalven är född stöter vajorna(Honorna) bort sina fjolårskalvar om dom inte redan har gjort det, och dom får stå på egna små fossingar. Kalven som föds brukar ligga mellan 4-6 kilo, och så fort den kan gå börjar vajorna söka sig mot sydligare läge. Samerna flytter då efter.

Gidágiesse är juni månad, och detta är en lugn tid för same och ren. Detta är en återhämtningstid för renen. Dom vilar ut efter vandringen, kalving och vinter, gärna nära björkskog, myrmark och bäckdrag där dom lever på allt som grönskas fort och tidligt. Denna tiden återhämtar sig renen efter svälten under vintern, och lägger sitt grunnlag för att feta upp sig under sensommar och höst. Samerna spenderar gärna denna lugnaste tid på att återuppbygga och reparera hem, hagar och annat som kan höra till rendriften.

Giesseär juni/juli månad, och på denna tiden börjar även insekter att vakna till liv varpå renarna drar mot högfjället och vidderna. Nu får samerna en hektisk tid då dom skal märka sina kalvar, vilket dom föredrar att göra kväll och nattestider då det är svalast då och renen lugnast. Renen vandrar stora sträckor under denna tid, och måste samlast i hop inför märkningen. Samerna har fasta renmärkningsplatser som används beroende på vart dom flesta renarna befinner sig.

Tjaktjagiesse är i Augusti månad, och under denna tid äter renen igen i lövskog och på myrar. Nu lägger den grunden för vinterns hunger med att äta av det fortfarande rika grönska, men även svamp uppskattas som en rik källa för protein och fosfor. Samerna får arbeta hårt för att ge renarna beteslugn under denna tiden. Det är även nu under senare delen av augusti man samlar inn sarvarna (Hanarna) för slakten, innan brunstperioden i slutet på september påbörjas.

Tjakta är September och Oktober. Nu är sarvslaktet avklarat, och renens brunstperiod börjar under september månad. Denna tiden är igen en lugn tid för samerna som kan nyttja tiden till att fiska och annat som behövs inför vintern, medan renarna får sköta sitt själv i de 2-3 veckor brunsten varar. Dom betar nu i lågfjällen igen, och vid denna tid har dom även börjat gräva rötter och annat på olika örter och plantor för att nyttja uppsamlat energi från dessa.

Tjaktjadálvve är i november/december, och under denna tid samlas vajorna och kalvarna in för höstslaktet och skiljningen till dom olika vintersgrupper. Renarna har sökt sig till betesmarker där det finns någon grönska kvar så som lövskogar, myrar och skyddade bäckdrag där dom kommer beta tills snön ligger djupare än 30 cm och intill den hårda kylan sätter in. Dom kommer gradvis gå mer och mer över till lavor. Efter skiljingen tar alla familjer sina renar med sig till sina vintershagar vid vinterboplatserna.

Dálvve är December till mars, och under denna tid tvingas renägaren att ständigt flytta sina flockar mellan sina olika vintersbeten. Sedan den ända plats att hitta mat på denna tid är i daltrakterna är alla vinterbeterna uppdelat av militära anläggningar, vägar, bebyggelse, flygplatser och annat dylikt, och det är även ett stort problem med hård skare och nedisning av betesmarkerna som gör det hårt för renägaren och renarna att klara av vintern. Flockarna består till 70% nu av dräktiga honor uppdelat i mindre gruppor (siidor), och deras behov för bete är en viktig källa för kalvarna i magarna, betående till stor del av lavor och bärris har man inte så mycket att välja på.

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

Annons:
sissie
2010-07-26 16:49
#1

Underbar artikel. Tänk vad tråkig vår egen kalender är. Bara fyra årstider.

Nystartad sajt om jänkare! CoolWrooom!

Amerikanska Bilar

Pontiacsgirls blogg

Rita-S
2010-07-26 17:21
#2

ja eller hur :)

//Rita, sajtvärd på Husmorstips,  fibromyalgi och julen, medarbetare på Lantdjur
Följ min julblogg,  bloggen och min hemsida

medde
2010-08-01 00:34
#3

Vilken toppen artikel,Skrattande

Men hur säger man orden, finns det någonstanns där man se hur man läser ut orden i  årstiderna. Vore hääftig att kunna säga dom.

♥ Cogito, ergo sum ♥ May the force be with you ♥

Salmela
2012-09-23 07:58
#4

Väldigt bra artikel. Jag tyckte att den var så intressant att jag skrev ut den. Jag samlar all information om samer. Dálvve låter som tavi på finska tycker jag.

Hoppas att du skriver mer om samer någon gång igen.

MVH//Minna

http://minnasalmela.bloggsport.com - Min blogg på svenska och finska

Gur4m1
2012-10-21 11:29
#5

Samer och samer…hade äve skogssamerna och fisk och jaktsamer denna uppdelnign av året eller gällde detta mest bland de nomadiska samerna som följde renarna överallt, eller är detta något som man uppdelat årstiderna efter att nomaderna blev mer bofasta? :) Är det de nordsamiska namnen på årstiderna?

Kolla gärna förbi mina bloggar.
dvärghamsterblogg: http://sleepyforestdwarf.blogspot.se
Akvarieblogg: http://sallskapsakvarium.blogspot.com

Perly
2012-10-24 18:37
#6

Borde helt klart införa samtliga årstiderna i våran kalender, tänk vad många lov det skulle bli Oskyldig

Alltid Oavsett

Annons:
Upp till toppen
Annons: